Arbetsmiljö

Att försöka få bort så många ensidiga moment som möjligt är viktigt på de flesta arbetsplatser. Anledningarna till att just fårgårdar har många av dessa moment kvar beror förmodligen på att varje moment förekommer endast under en kort tid på året, eller att besättningen är liten och därmed minskar möjligheterna till mekanisering av ekonomiska skäl. Inte desto mindre är det viktigt att beakta att det trots kort tid kan bli slitsamma sysslor, speciellt om det finns många djur.

Några återkommande moment som många upplever som tunga, är att bära foder och vatten till djuren. Har man många djur blir det ganska snabbt tydligt att dessa moment måste mekaniseras. Trots detta förekommer det fortfarande att många fårföretagare bär stora mängder vatten vid lamningstiden när tackorna är avskiljda i lamningsboxarna. Detta är ett moment man bör se över eftersom det blir många kilo per år, även om tiden per tacka inte är så lång.


Figur 2.3. Manuell utfodring av hö.

Kyla kan vara ett arbetsmiljöproblem eftersom de flesta fårstallar är oisolerade eller till och med har helt öppna långsidor. Störst problem ger detta tiden kring lamning, eftersom det då kan bli arbetsinsatser under kvällar och nätter och arbetspassen kan bli långa. En del av arbetet under lamningstiderna är dessutom stillastående i form av tillsyn. Övervakningskameror kan göra detta arbete betydligt behagligare och effektivare. Att ha tillgång till varmt vatten förhöjer komforten vid arbetet.

Buller är ett stort problem i fårbesättningar. En av orsakerna till bullret är djurens egna läten då de väntar på att få foder. Här spelar fodertilldelningsrutinerna stor roll. Ju snabbare djuren får sitt foder, desto snabbare blir det tyst i stallet. Med fodermixer eller tillgång till kraftfoder hela tiden minskar detta problem. En annan orsak är maskiner som låter och här kan det vara av intresse att exempelvis ställa en mixande fodervagn så att ljudet inte sprids till utrymmet där djur eller människor vistas.

För att minska riskerna med damm i närmiljön är det bra om fodret inte hälls eller skruvas ut med stora fallhöjder. Ju mera finfördelat fodret är, och ju torrare det är, desto mera dammar det. På Cornell University i USA hade man noterat en kraftig minskning av upplevt obehag av foderdamm efter att ha börjat blanda in 10 % vatten i det fodermjöl som lammen utfodrades fritt med.

Man måste även beakta risker för olycksfall. Sunt förnuft och minskad stress räcker långt i förebyggande syfte. Att springa bland djur, att gå in till en flock med en betäckande bagge eller att inte ha uppsikt över barnen när mixervagnen är igång är alla farliga situationer. Det finns många fler, men att analysera vilka som kan finnas på den egna gården och att anpassa sitt beteende efter en riskbedömning är det allra bästa sättet att minska olycksfallsrisken.

I en enkätundersökning vid SLU om arbetsmiljön inom svensk fårproduktion framkom att skuldror och nacke belastas hårdast då man strör, ger kraftfoder och tilldelar grovfoder. Vid djurhantering var det störst belastning på ryggens nedre del samt på händer och handleder. Damm upplevdes som lite besvärande för ca 40 %, medan ca 16 % ansåg sig vara ganska mycket besvärade. Obehaget av drag var något mindre, där upplevde drygt en fjärdedel lite besvär, medan endast 2 % sade sig vara mycket besvärade. Många upplever besvär med arbetsställningar, framför allt vid klippning av ull och klövar, utfodring, när man bär vatten, djurhantering, arbetsmoment i anslutning till lamning, samt vägning.

Tabell 2.5. Andelen lammproducenter med fysiska besvär under de senaste 12 månaderna. Med besvär menas smärta, värk eller obehag