Samhället ställer krav på miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken. Om företaget har mer än 100 djurenheter skall en anmälan göras till kommunen. En djurenhet avser tio får som är 6 månader eller äldre, eller 40 lamm upp till 6 månaders ålder. Kontakta länsstyrelsen och kommunen tidigt vid planeringen av ett djurstall för att få reda på de tillstånd som krävs.
Växthusgaser
Den globala temperaturen vid markytan har ökat med 0,74°C de senaste 100 åren. Med mycket stor sannolikhet är ökningen orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. Om utvecklingen fortsätter utan åtgärder kan den globala temperaturen vid markytan öka med 4°C de kommande 100 åren.
UUtsläppen av växthusgaser i Sverige beräknades till 51,8 miljoner ton år 2018 uttryckt som koldioxidekvivalenter. Ungefär 13 % av växthusgaserna kommer från jordbruket som är den största källan till utsläpp av lustgas och metan. Sedan 1990 har jordbrukets utsläpp av växthusgaser reducerats med ca 11 % framförallt på grund av minskad djurhållning, bättre stallgödselhantering och minskad användning av mineralgödsel. Naturvårdsverkets beräkningar av jordbrukets utsläpp av växthusgaser, visar att ca 44 % är metan från djurhållning (varav 90 % från nötkreatur), ca 47 % är lustgas från växtodling och ca 8 % är metan och lustgas från gödselhantering
Sverige har 16 nationella miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljömålet för ¨Begränsad klimatpåverkan¨ är att utsläppen år 2045 ska vara 85 procent lägre än utsläppen år 1990 och det ska inte vara några nettoutsläpp av växthusgaser. Riksdagen har fastställt en precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan: ”Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.”
Metan bildas av mikroorganismer vid anaerob nedbrytning (syrefattig) av kolhydrater i exempelvis foder och gödsel. Metangasproduktionen från djur beror främst på djurslag, storlek, foderintag, produktionsnivå samt fodrets smältbarhet. Förutom från djurens fodersmältning produceras metan även från anaerob nedbrytning av gödsel i stall och gödsellager. Metangasproduktionen från gödsel beror främst på gödseltemperatur och lagringstid. Lustgas bildas när olika kväveföreningar omsätts av mikroorganismer i marken och i gödseln.
Hur gödseln hanteras påverkar utsläppen från stallet. System där gödseln hanteras i flytande konsistens avger mer metangas och mindre lustgas än system där gödseln hanteras i fast form tillsammans med strömedel. Att lagra gödsel tillsammans med strömedel i djupströbäddar inne i stallet ger förmodligen högre utsläpp av både metan och lustgas.
Ammoniakemission
Under 1980-talet började miljöproblemen med ammoniak att uppmärksammas. Utsläpp av ammoniak bidrar till övergödning och försurning av känsliga ekosystem. Ammoniakavgången från jordbruket är förutom en belastning för den yttre miljön även en förlust av kväve från gårdens växtnäringsbalans. Utsläpp av ammoniak berör både miljökvalitetsmålet ”Bara naturlig försurning” och ”Ingen övergödning”.
I Sverige beräknas ammoniakemissionen för år 2018 till ca 53 000 ton. Jordbrukssektorn svarar för ca 87 % av ammoniakutsläppen. Resten kommer framförallt från transporter och industrin. Ammoniakutsläppen från jordbrukssektorn har minskat med ca 17 % mellan år 1990 och 2018. Minskningen inom jordbrukssektorn beror framförallt på att antalet nötkreatur och fjäderfän har minskat, men beror även på omställning från fastgödsel- till flytgödselhantering samt lägre lagrings- och spridningsförluster. Fårproduktionen beräknas stå för ca 2 % av ammoniakemissionen i Sverige. Enligt EU´s takdirektiv ska Sverige minska sina utsläpp med 17% från år 2005 till år 2030.
Faktorer som påverkar ammoniakemissionen
Ammoniak bildas från kvävet i gödseln. Kvävet i urinen finns till 50 – 90 % i form av urinämnen (urea) som bildas i njurarna när blodet renas från ammoniak. Ammoniaken i blodet bildas vid kroppens nedbrytning av proteiner. Kvävet i träcken finns framförallt i form av organiskt kväve och består av osmältbara proteiner. Förhållandet mellan mängden kväve i urinen och träcken är olika för olika djurslag och påverkas av fodrets sammansättning.
Ammoniakemission i stallet är en komplex process där ett stort antal faktorer inverkar. Mellan vissa faktorer finns ett samband, exempelvis mellan luftens temperatur och gödselns temperatur.
Figur 2.4. Faktorer som påverkar ammoniakemissionen i ett stall.
Djupströbäddar
I Sverige hålls får i boxar där hela boxarean är djupströbädd. Det finns inga forskningsresultat som anger hur mycket ammoniak som avges från djupströbäddar för får. En jämförelse kan göras med djupströbäddar för nötkreatur där kväveförlusterna från stallet är ca 10 %. Vid mellanlagring i stuka är kväveförlusterna mellan 14 – 23 %.
Möjligheter att minska ammoniakemissionen från djupströbäddar
Mängden strö har stor betydelse för hur mycket ammoniak som avges från djupströbäddar. Genom att öka mängden strömedel ökar man C/N-kvoten (kol/kväve) i bädden och minskar vattenhalten. Mikroorganismerna använder kol som energikälla och som byggstenar till celler. Samtidigt använder de kväve för att bilda proteiner och andra ämnen. Genom att tillföra kol via strö- och tillsatsmedel till gödseln kan mer kväve immobiliseras vid nedbrytningen Analys av gödseln i djupströbäddar för nötkreatur har visat att C/N-kvoten är omkring 20. En ökning av strömängden minskar kväveförlusterna.
Ett flertal egenskaper gör att torv (vitmossetorv) sänker ammoniakemissionen från djupströbäddar. Torv har hög vattenbindande förmåga, lågt pH och framförallt en förmåga att kemiskt binda ammoniak. Torv kan binda fyra gånger mer ammoniak per mängd torrsubstans än halm. Undersökningar visar att en bädd för nötkreatur som innehåller 60 % torv och 40 % hackad halm minskar ammoniakemissionen med 50 % jämfört med en bädd av långhalm. En undersökning har också visat att en tillsats på endast 15 % torv ger stor effekt på ammoniakemissionen. En stor nackdel att använda torv i djupströbäddar för får är att torven sätter sig i ullen vilket kan ge avdrag på lammskinnen. Inblandning av torv påverkar också bäddens bärighet.
Hackad halm kan ge lägre ammoniakemission än långhalm. Försök har visat att en djupströbädd av hackad halm (10-20 mm strålängd) för ungnöt avger ca 25 % mindre ammoniak än en bädd av långhalm. Samtidigt var temperaturen i bädden lägre än i bädden med långhalm. Genom att hacka halmen blir det förmodligen mindre syre i bädden vilket ger lägre temperatur och därmed lägre ammoniakemission. Hackad halm ger samtidigt sämre bärförmåga.
Lukt
Lukt från fårstallar brukar inte vara något problem. Eventuell lukt till omgivningen kan komma från djurstallet, från mellanlager av djupströgödsel samt vid spridning av gödseln på åkern. Hur mycket det luktar beror på hur stark lukten är vid själva källan och hur snabbt de luktande ämnena späds ut. Oisolerade stallar har låg stalltemperatur och höga luftflöden vilket ger mindre lukt. God hygien och väl strödda djupströbäddar ger mindre lukt.
Buller
Problem med buller från fårstallar till omgivningen är mycket ovanligt. Buller kan komma från djuren vid utfodring och från olika typer av maskiner. Eftersom fårstallar i de allra flesta fall har naturlig ventilation är det ovanligt med ventilationsfläktar som bullrar.