Planlösning

Byggnadens planlösning styrs i hög grad av var man väljer att placera fodret vid utfodringen. En indelning kan göras i längsgående foderbord, tvärgående foderbord, samt utfodring i boxen.

Längsgående foderbord

Längsgående foderbord mellan två rader med boxar ger god överblick över tackorna då de står och äter (se figur 3.1). Allra bäst är det att kombinera med en inspektionsgång bakom boxen. Ett annat alternativ är att placera längsgående foderbord längs (innanför eller utanför) ytterväggarna (se figur nedan). Djurskyddsförordningens krav på ätbredd om 0,45 m och ett areakrav om 3,4 m2 för en tacka med två stora lamm, innebär att boxen behöver vara drygt 7,5 m djup. Boxen kan delas av för att ge lammen tillgång till en egen del av foderbordet och detta måste tas hänsyn till vid beräkning av tackornas utrymmesbehov. Utrymme för vändande maskiner måste räknas in vid foderbordets ändar, alternativt finnas utanför djurutrymmet.

Foderborden kan göras körbara för olika maskiner och därmed ge goda möjligheter till mekanisering. Dubbelsidiga foderbord blir billigare per ätplats än enkelsidiga, speciellt om de inte är körbara utan smalare och kombinerade med någon form av rälshängd vagn. Med dubbelsidiga foderbord kan man utfodra många djur på kort tid. Samtidigt kan det vara svårt att helt skilja på fodret mellan motstående boxar om foderbordet är smalt. I så fall bör man gruppera så att dessa har liknande foderstat. Om något händer under utkörningen av foder är det bra att ha någon typ av öppningsbara delar i foderbordet för att lätt kunna komma ner i boxarna.

Figur 3.1. Längsgående foderbord kan placeras mellan två rader med boxar och längs ytterväggarna.

Tvärgående foderbord

De tvärgående foderborden ger möjlighet att gruppindela på ett effektivt sätt då de kan utgöra gräns mellan boxar (se figur 3.2). De kan också placeras mitt i en box, och på så sätt även ha ätplatser på en kortsida. Om foderborden utgör gräns mellan grupper är det en fördel om grupperna har samma foderstat, eftersom de kan komma åt varandras foder. Det är viktigt att välja en foderbordsfront som hindrar lammen från att komma över i motstående box.

Att mekanisera tvärgående foderbord görs bäst genom att komplettera borden med en gång längs boxarna som man kan köra exempelvis balrivare eller liknade på. Det är dock svårt att få fodret jämnt fördelat på foderbordet, vilket gör att djuren trängs där fodret hamnar. Gången kan antingen vara placerad i mitten av byggnaden med tvärställda foderbord på båda sidor eller vara placerad längs en långsida i en öppen byggnad med tvärställda foderbord på en sida. Eftersom djuren står med kropparna längs med gången när de äter kan det vara svårt att ha uppsyn över alla djur. När det är dags för utgödsling är foderborden ofta i vägen, och måste lyftas undan.


Figur 3.2. Tvärgående foderbord kan placeras som boxavgänsare eller i en box.

Utfodring i boxen

Vill man utfodra inne i boxarna (se figur 3.3) måste man ha ett bra system för att transportera fodret dit. En rälshängd vagn är en möjlighet. Med en minilastare når man sällan så långt in som man skulle behöva över boxväggarna och man måste ofta köra in i boxen med fordonet istället. Körning inne i boxarna kan innebära smittspridning via fordonets hjul, vilket bör beaktas vid planering av körvägar.


Figur 3.3. Utfodring i boxen med grovfoderhäckar längs mittgången och kraftfoderautomater mitt i boxarna.