Planlösning
Byggnadens planlösning styrs i hög grad av var man
väljer att placera fodret vid utfodringen. En indelning kan göras i längsgående
foderbord, tvärgående foderbord, samt utfodring i boxen.
Längsgående foderbord
Längsgående foderbord
mellan två rader med boxar ger god överblick över tackorna då
de står och äter (se figur 3.1). Allra bäst är det att kombinera med en
inspektionsgång bakom boxen. Ett annat alternativ är att placera längsgående
foderbord längs (innanför eller utanför) ytterväggarna (se figur nedan). Djurskyddsförordningens krav på ätbredd
om 0,45 m och ett areakrav om 3,4 m2 för en tacka med två stora lamm,
innebär att boxen behöver vara drygt 7,5 m djup. Boxen kan delas av för att ge
lammen tillgång till en egen del av foderbordet och detta måste tas hänsyn till
vid beräkning av tackornas utrymmesbehov. Utrymme för vändande maskiner måste
räknas in vid foderbordets ändar, alternativt finnas utanför djurutrymmet.
Foderborden kan göras körbara för olika maskiner och därmed ge
goda möjligheter till mekanisering. Dubbelsidiga foderbord blir billigare per ätplats än
enkelsidiga, speciellt om de inte är körbara utan smalare och kombinerade med någon form av
rälshängd vagn. Med dubbelsidiga foderbord kan man utfodra många djur på kort tid.
Samtidigt kan det vara svårt att helt skilja på fodret mellan motstående boxar om foderbordet
är smalt. I så fall bör man gruppera så att dessa har liknande foderstat. Om något händer under
utkörningen av foder är det bra att ha någon typ av öppningsbara delar i foderbordet för att lätt
kunna komma ner i boxarna.
Figur 3.1. Längsgående foderbord kan placeras mellan två rader med boxar och längs
ytterväggarna.
Tvärgående foderbord
De tvärgående foderborden ger möjlighet att gruppindela på ett effektivt sätt då
de kan utgöra gräns mellan boxar (se figur 3.2). De kan också placeras mitt i en
box, och på så sätt även ha ätplatser på en kortsida. Om foderborden utgör gräns
mellan grupper är det en fördel om grupperna har samma foderstat, eftersom de
kan komma åt varandras foder. Det är viktigt att välja en foderbordsfront som
hindrar lammen från att komma över i motstående box.
Att mekanisera tvärgående foderbord görs bäst genom att komplettera borden med
en gång längs boxarna som man kan köra exempelvis balrivare eller liknade på.
Det är dock svårt att få fodret jämnt fördelat på foderbordet, vilket gör att
djuren trängs där fodret hamnar. Gången kan antingen vara placerad i mitten av
byggnaden med tvärställda foderbord på båda sidor eller vara placerad längs en
långsida i en öppen byggnad med tvärställda foderbord på en sida. Eftersom
djuren står med kropparna längs med gången när de äter kan det vara svårt att ha
uppsyn över alla djur. När det är dags för utgödsling är foderborden ofta i vägen,
och måste lyftas undan.
Figur 3.2. Tvärgående foderbord kan placeras som boxavgänsare eller i en box.
Utfodring i boxen
Vill man utfodra inne i boxarna (se figur 3.3) måste man ha ett bra system för att
transportera fodret dit. En rälshängd vagn är en möjlighet. Med en minilastare
når man sällan så långt in som man skulle behöva över boxväggarna och man måste ofta
köra in i boxen med fordonet istället. Körning inne i boxarna kan innebära
smittspridning via fordonets hjul, vilket bör beaktas vid planering av körvägar.
Figur 3.3. Utfodring i boxen med grovfoderhäckar längs mittgången och
kraftfoderautomater mitt i boxarna.