Gårdsplanering

En byggnad för fårproduktion och dess omgivningar måste planeras väl. Byggnadens användbarhet beror inte enbart på byggnadens planlösning och utförande utan också på deras placering i förhållande till andra byggnader, åkrar, vägar, vegetation och överblick.

Landskapsbilden

Byggnaden skall placeras så att den får en naturlig anpassning till landskapet. Detta är speciellt viktigt vid utedrift då byggnaden läggs skild från gårdens övriga byggnader.

Gårdsmiljön

En gårdsanläggning är ständigt utsatt för förändringar, ny teknik och nya krav. Byggnaderna är en blandning av gammalt och nytt. De är resultat av sin tids och sin trakts kultur samt livsmönster. De förmedlar en tradition även om de inte är kulturhistoriskt värdefulla. Detta bör man tänka på när man skall bygga nytt eller bygga till. Den eller de nya byggnaderna bör därför anpassas till de befintliga vad gäller proportioner, materialval, taklutning, detaljer och färgsättning. Man bör även tänka på framtida ny-, om- och tillbyggnader.

Placerar man byggnaderna vinkelrät i förhållande till varandra skapar man förutsättningar för mer eller mindre slutna rumsbildningar samt förenklar nybyggnader och förändringar inom det rätvinkliga systemet. En uppdelning i två gårdsplaner ger möjlighet till en rationell och säker drift. Gårdsplanen (entrégårdsplanen) omges ofta av bostad och äldre driftsbyggnader och bör innehålla lättare och renare transporter i driften som personbilstrafik. Kring driftgårdsplanen skall tyngre och smutsigare aktiviteter i driften förläggas. Därför förläggs silo, urinbehållare och gödselbehållare eller gödselplatta samt maskinhall och spolplatta kring driftgårdsplanen. Vid en koncentrerad uppbyggnad kring en driftgårdsplan samnyttjas trafikytorna.


Figur 3.4. Exempel på entrégårdsplan och driftgårdsplan.


Topografi

Vissa topografiska förhållanden bör man ta hänsyn till så att:
- byggnaden anpassas till landskap och terräng
- byggnaden placeras på naturligt dränerad mark
- man undviker större schaktningsarbete.

Driftsbyggnader är hårt belastade under vinterhalvåret av snö, is och frost. För att förbättra arbets- och gårdsmiljön bör man:
- förhindra drivbildning genom läplantering
- anordna deponeringsplatser för snö
- planera tillfartsvägar och vändplatser så att de är lätta att hålla i körbart skick
- undvika takanslutningar som samlar snö
- göra taksprången minst 400 - 500 mm för att förhindra att nedrasad snö lägger sig direkt mot fasad.

Vidare bör man ta hänsyn till den förhärskande vindriktningen när ny- och tillbyggnader skall utformas och placeras in i gårdsmiljön. På läsidan om en byggnad uppstår en lugnare zon som bör utnyttjas för portar och andra öppningar. Det underlättar manövreringen och hindrar kalla vindar och snö att blåsa in vintertid.

Vegetation

Träd och buskar har stor betydelse för miljön, klimatet och utseendet. Nyplantering av träd och buskar behövs i många fall. Utöver de rent formmässiga aspekterna på vegetationen i landsbygdsmiljön finns det funktionella fördelar. Vegetation skyddar mot vind, snö och sol samt dämpar störningar av damm, rök, lukt och buller. Mot förhärskande vindriktningar behövs en plantering som är tät vid marken och man behöver därför kombinera buskar eller häck med träd. Åt de väderstreck där vinden sällan ligger på kan en låg häck eller en trädrad ge tillräckligt skydd och samtidigt ge utsikt. En allé kan markera infarten till gården och bli ett värdefullt inslag i ett för övrigt trädfattigt odlingslandskap. I de fall det är nödvändigt att komma fram med större maskiner kan träden planteras som en enkel allé, dvs. endast på vägens ena sida och ett stycke från vägbanan. Grupper av träd och buskar planterade i gatt mellan hus eller vid hushörn utgör vindfång och minskar turbulens och förbättrar därmed arbetsmiljön på gården.

Trafik till, från och inom gården

Vid till- eller nybyggnad bör man i kostnadskalkylen ta med iordningställande av marken runt byggnaden och även plantering av träd och buskar.

I dagens högmekaniserade produktion är transporterna till, från och inom gården viktiga planeringsfaktorer. Transporter till och från stallarna kräver stora fria ytor. Det är mottagning av djur och foder samt leverans av djur. Man bör vid ny- eller ombyggnad undersöka om befintliga vägar och gårdsplaner kan användas eller om det är lämpligt att anordna nya. Det krävs tillstånd att anordna ny utfart på allmän väg. Det skall vara fri sikt vid utfart.

Viktiga faktorer för att en väg skall vara hållbar är främst:
- bra grundläggning som förhindrar sättningar och frostsprängningar
- god dränering genom dräneringsrör eller diken
- ett väl sammansatt slitlager.

Figur 3.5. Vändareor och utrymmesbehov.


Byggnadernas yttre

Byggnadens yttre form, färg, material och detaljer har stor betydelse för helhetsintrycket. I plan- och bygglagens tredje kapitel, § 1, sägs bl.a. ”Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnaderna skall ha en yttre form och färg som är lämplig för byggnaderna som sådana och ge en god helhetsverkan”. Utan helhetssyn på huset kan det yttre skalet, husets ansikte, i värsta fall bli som en julgran, klädd med vad som fanns för tillfället. Det fordras viss kunskap för att förstå hur en åtgärd på huset påverkar helhetsintrycket, hur små förändringar i storlek, yttre form, balans och färg kan ge stora förändringar av synupplevelsen.

Det finns några faktorer som har särskild betydelse för att uppnå ett bra helhetsresultat. Det är byggnadens yttre form, material, färg och detaljlösningar.

Form

En byggnad skall ha en klart markerad huvudform. Förhållandet mellan bredd och längd bör vara sådant att huset får en riktning. Takets form har en stor arkitektonisk betydelse då taket upplevs som byggnadens ”femte fasad”. Utformningen är därför viktig. Den anpassas till gårdsmiljön och till byggnadens användning. Sadeltaket är den takutformning som är vanligast förekommande i lantbruket. Sadeltaket ger byggnadskroppen en entydig riktning och flera byggnader med sadeltak ger enhetlig samlad bebyggelse. Takvinkeln har också betydelse i detta sammanhang. Lika eller likartade takvinklar kan förstärka samhörigheten mellan byggnaderna.

Utformningen av taksprånget påverkar upplevelsen av en byggnads proportioner. En mera utdragen takfot minskar den uppfattade fasadhöjden, ökar takfallets längd och skyddar väggen. Taksprånget bör vara större vid låg takvinkel än vid hög takvinkel för att få rätt proportioner, se figur 3.6.


Figur 3.6. Taksprånget bör vara större vid låg takvinkel än vid hög
takvinkel för att få rätt propertioner.


Hur man bygger samman huskropparna har stor betydelse för helhetsuppfattningen. Med huskroppar i vinkel bör man se till att få en bra anslutning mellan byggnaderna. Taken bör ha något gemensamt. Det kan antingen vara samma takfotshöjd och/eller samma lutning, färg eller material. I de fall både takfotshöjd och taklutning skiljer är det bättre att byggnaderna sammanbyggs utan att taken byggs samman, se figur nedan.

Figur 3.7. I de fall både takfotshöjd och taklutning skiljer är det bättre att byggnaderna sammanbyggs utan att taken byggs samman.

Material

Idag finns det ett stort utbud av olika material i flera färger, profiler och texturer. Valet av material bör anpassas till byggnadens karaktär och till miljön. Den mest spridda och lättillgängliga informationen kommer idag från materialtillverkarna. Tänk på att denna information i första hand går ut på att få ”sälja”. De traditionella materialen trä och tegel har inte samma marknadsföring.

Ett sätt är att ta hjälp av en arkitekt som kan ta hand om husets yttre gestaltning. Ett annat sätt är att vända sig till myndigheter och organisationer som har kunskap. Länsstyrelsens planenhet har i många delar av landet hjälpt till att utarbeta skrifter om länets hus. Kommunens stadsarkitekt, vars kunskap man bör utnyttja i ett tidigt stadium i planeringen, ger kostnadsfritt råd vad gäller utformningen.

Inför valet av fasad eller takmaterial bör man ta reda på hur produkten åldras. En del blir bara vackrare med tiden medan andra blir sjaskiga och ”fula”. Gå gärna runt och titta på hus samt lägg märke till hur materialet har åldrats. En god regel är att inte använda material som efterliknar andra material. Det ”äkta” materialet har helt andra egenskaper än det ”falska”. Resultatet blir med tiden att det falska materialet mycket litet liknar sin förebild och därmed har förlorat sitt syfte.

Hållbarhet och underhåll är också viktiga faktorer vid val av material. Kom ihåg att det inte finns några underhållsfria material. Det är underhållsintervallet som varierar.

Detaljer

Fasaden är husets ansikte. Storleken och inbördes placering av ansiktets delar avgör om huset skall se vänligt, förnämt, klumpigt, vackert eller frånstötande ut. Intrycket kan bestämmas av detaljutformningen. Fönster, dörrar och portar är viktiga fasadelement som påverkar byggnadens karaktär. För fönster och dörrar bör man eftersträva att använda dimensioner som är karaktäristiska för byggnadens funktion.

Med liggande panel verkar huset brett och långt, medan stående panel ger intrycket att huset är högt och smalt. Vad man väljer är beroende av hur man vill att huset skall uppfattas. En lång enhetlig fasad kan göras mera intressant genom speciell detaljutformning. T.ex. kan man låta de bärande stolparna ligga utanpå fasaden. Porten och gavelspetsens panel kan snedställas.

Överdriv inte detaljeringsgraden med alltför många olika sorters material, nivåskillnader, former och färger. Ett fasadmaterial kan varieras och man får trevlig och intressant yta. Har man olika material och dessutom olika färger, får fasaden lätt ett plottrigt utseende.  Dörrar och fönster bör följa husets stil och proportioner. I vissa fall kan man vilja visa att det finns en avvikande funktion i en del av huset. Detta kan man göra med t.ex. ett annat fönsterformat.

Färgsättning

En annan viktig estetisk faktor är byggnadernas färgsättning. I äldre tid grundade sig färgsättningen på materialens naturliga färger. Idag är valmöjligheterna nästan obegränsade. Lämpliga kulörer är dock rött, brunt, ockra, grått eller vitt. Grönt kan i vissa fall också vara lämpligt, men undvik kulörer som konkurrerar med naturens egna. Valet har stor betydelse för hela gårdsanläggningens sammanhållning. Det kan gå fort att ödelägga en bra planerad gård genom felaktig färgsättning. Bra färgval kan dölja fula detaljer.

Takets färg har nästan lika stor betydelse som husets utseende och fasadfärgen. Mörka tak ser mindre och tyngre ut än ljusa och ger ett intryck av att vara väl förankrade till byggnaden. En god regel är att ge taken en mörkare färgton än väggarna. Samma färg på gårdens tak ger en starkt sammanhållande effekt.

Plåtdetaljer blir sällan vackrare av att framhävas. Måla dem diskret, gärna i samma färg som tak, omgivande trädetaljer eller fasad. Reflekterande material bör undvikas. I de fall man måste använda dem ge dem en färg som inte reflekterar ljuset för mycket.

Förutom kulör skall man välja tonen på denna. Vid val av färgton bör man tänka på att:
- Storleken på den färgade ytan betyder mycket för uppfattningen av kulörtonen. Färgen blir starkare när man ser den på en större yta.
- Färgintrycket förändras också med avståndet. Med ökat avstånd avtar färgens styrka.
- Ljuset påverkar färgupplevelsen. Titta på färgprov både en solig dag och en mulen dag.
- Omgivningens färger och ljushet påverkar intrycket av en färg. Ett mörkt hus ser mörkare ut på det öppna fältet, där omgivningen är ljus, än i skogskanten, där den smälter väl in.
- Färgen skiftar också med materialet som den är målad på. Skuggeffekterna på en strukturerad yta, som grov lockpanel, ger ett mörkare intryck än en slät yta.