Byggprocess

Lantbrukets byggprocess kan indelas i olika skeden där varje skede i regel leder till att ett beslut fattas. Byggprocessen omfattar i stort sett de aktiviteter som hör samman med företagsidé, kunskapsuppbyggnad, skissning, planering, förprojektering, färdigprojektering, upphandling, byggande och förvaltning. Att på egen hand utan sakkunnig hjälp hålla i hela byggprocessen, dvs. göra projektering, upphandling och samordna bygget, samt dessutom sköta den befintliga driften torde vara få lantbrukare förunnat utan dyrköpta misstag. Värdet av en välplanerad och rätt anpassad byggprocess kan därför inte nog betonas.

Planering är A och O

En byggnadsinvestering är en viktig del i hur företaget skall utvecklas och vilken roll ägaren eller ägarna skall ha. Vid en kraftig utökning av animalieproduktionen kommer stora förändringar att ske i hur ledningen av företaget skall skötas. Ibland gäller det en förändring från egenföretagare till att bli företagsledare och fördela arbete och ansvar på fler personer. Hur skall personal rekryteras och fås att trivas? Hur skall finansieringen lösas? Hur skall rekryteringen av nya djur ske? Diskussioner kring dessa frågor måste komma in tidigt i planeringen. Viktigt är att skaffa sig kunskaper om ny teknik och driftsformer för att kunna ställa de rätta frågorna till rådgivare och konsulter.

Tidigt i planeringsstadiet bör utredningar göras som utmynnar i olika investerings­alternativ. Man bör då tänka på företaget som helhet i ett minst 5-årigt perspektiv vad gäller finansiering, driftsekonomi, lönsamhetsutveckling och marknad. En större investering i en byggnad kan begränsa företagets möjligheter att satsa på alternativa utvecklingsprojekt under en längre tid. Man skall också beakta begränsningar i markresurser, gårdens produktionsförutsättningar, byggplatsens lämplighet samt gällande lagar, förordningar och föreskrifter.

De första besluten som tas bör gälla produktionsform, besättningsstorlek och val av foderstrategi. Därefter val av inhysningssystem, mekanisering av hanteringslinjer och byggnadstyp. Dessa val måste göras med hänsyn till varandra för att få ett väl fungerande system. Med utgångspunkt från de funktionella och tekniska krav som ställs på den planerade anläggningen kan man beräkna de ytor och volymer olika utrymmen bör ha. Dessa sammanställs i en programhandling och är utgångspunkt för olika planlösningsalternativ som tas fram i förprojekteringen. Alternativen värderas från olika synpunkter, inklusive beräknad kostnad. Det alternativ väljs som bäst tillgodoser de i programhandlingen ställda kraven. Huvudhandlingar arbetas fram där det valda förslaget bearbetats och preciserats med ritningar och en teknisk beskrivning.

I huvudhandlingarna ska byggnadens huvudsakliga utformning och utförande vara fastlagda. Dessa ligger sedan till grund för den förprövning enligt djurskyddslagen med tillhörande förordning och föreskrifter som sker vid lantbruksenheten på länsstyrelsen. Även om lantbrukets ekonomibyggnader i regel får uppföras utan bygglov finns bestämmelser i plan- och bygglagen som bör beaktas och byggherren ansvarar för att byggnadens konstruktion uppfyller kraven i lagen. Miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter innehåller en rad krav som skall uppfyllas vid djurhållning och hantering av stallgödsel. Dessa krav ökar med ökande omfattning på djurhållning en på gården. Rekommendationer om brandskydd i lantbruket ges ut av lantbrukets brandskyddskommitté. I arbetsmiljölagstiftningen finns krav som skall uppfyllas av egenföretagare med ytterligare krav då det finns anställd arbetskraft. Ytterligare lagbestämmelser och myndighetskrav kan behöva beaktas beroende på placering och utformning av anläggningen. Under fliken Förutsättningar finns ett avsnitt om "Lagar, förordningar, mm".

Då anläggningen är förprövad, andra myndighetsutlåtanden har inhämtats och investeringsbeslutet har fattats så kan själva byggandet förberedas genom färdigprojektering av byggnaden, dvs. i detalj och slutligt bestämma byggnadens utformning, konstruktioner och installationer. Fördigprojekteringen resulterar i bygghandlingar i form av detaljerade arbetsritningar och arbetsbeskrivningar som kan användas på byggarbetsplatsen.

Hur ska bygget genomföras?

Ett bygge kan genomföras  i egen regi eller som entreprenad. Vilken organisationsform man ska välja beror på ett flertal faktorer såsom:
- Arbetskraftssituationen på gården
- Investeringens storlek
- Lantbrukarens byggnadskunnande och tillgängliga tid
- Vilka byggnadsföretag som finns på orten
- Finansieringsmöjligheterna

Vid egen regi bygge svarar lantbrukaren för både projektering, upphandling och samordning av bygget samt utför en del av arbetet själv. (Att bygga i egen regi innebär att lantbrukaren (byggherren) har egna resurser att genomföra byggproduktionen).

Vid entreprenadbygge sluter lantbrukaren avtal med en entreprenör (byggföretag etc.) som åtar sig hela eller delar av bygget.

Vid stora nybyggnadsobjekt är det lämpligast att välja någon form av entreprenad. I huvudsak har man då följande att välja mellan:
- Totalentreprenad
- Generalentreprenad
- Delad entreprenad

Totalentreprenad innebär att lantbrukaren sluter avtal med endast en entreprenör – totalentreprenören – och låter denne ta ansvaret för såväl färdigprojektering som upphandling och byggande. Vid renodlad totalentreprenad preciserar byggherren de funktions-, standard- och andra krav samt önskemål om utseende och övriga egenskaper som skall uppfyllas av den färdiga byggnaden i ett ramprogram. Vid anbudsgivning måste varje entreprenör utforma ett förslag som gör det möjligt för byggherren att bedöma vilken entreprenör som bäst uppfyller ställda krav och önskemål.

Vid generalentreprenad svarar lantbrukaren oftast med hjälp av konsult för färdigprojekteringen. Vid upphandlingen finns därför alla detaljerade tekniska lösningar presenterade i form av bygghandlingar och entreprenören svarar för utförandet i enlighet med handlingarna. Entreprenören anlitar underentreprenörer för olika specialarbeten och svarar för samordningen av underentreprenörerna.

Det förekommer även att olika delar i bygget upphandlas med funktionsansvar respektive utförandeansvar så att bästa expertis – byggherren och dennes konsulter eller entreprenören och dennes medhjälpare – får i uppdrag att detaljutforma de olika byggnadsdelarna.

Vid delad entreprenad skriver lantbrukaren avtal med de olika entreprenörerna och svarar själv för samordningen mellan dem. Även den delade entreprenaden är en utförandeentreprenad, dvs. entreprenörerna skall utföra arbetena helt enligt de bygghandlingar som byggherren presenterar i sin anbudsförfrågan.

Vilken entreprenadform man ska välja beror på flera omständigheter men oftast är det ur tidssynpunkt fördelaktigast att välja total- eller generalentreprenad eftersom då allt ansvar för utförda arbeten finns samlat hos en entreprenör.

God upphandling spar pengar

En väsentlig del av byggprocessen utgör upphandlingen där inköp sker av antingen en entreprenad eller byggmaterial, inredning och utrustning. Då en stor del av den totala produktionskostnaden påverkas av hur upphandlingen sköts är det viktigt att tillräcklig tid avsätts för detta arbete. Upphandlingen sker ofta parallellt med att huvudhandlingar och bygghandlingar upprättas. En bra upphandling bör bestå av i huvudsak av följande delar: anbudsinfordran, anbudsgranskning, anbudskomplettering, anbudsvärdering, anbudsprövning och beställning. Det är mycket viktigt att förfrågningsunderlaget är fylligt, korrekt, tydligt och kalkylerbart för att få in priser som är jämförbara och som kan resultera i entreprenadkontrakt till fast pris.

I Bygghandlingar 90 ges rekommendationer hur information om projektet bör fördelas mellan ritningar (sådant som behöver illustreras grafiskt) och beskrivningar (krav på kvalité och utförande) samt hur olika typer av ritningar skall utformas för att informationen i dem skall bli entydig.

AMA (Allmänna material och arbetsbeskrivningar) är branschgemensamma byggbeskrivningar som används för att minska risken för otydlighet och missförstånd i de tekniska beskrivningarna av en planerad byggnad. I AMA ingår även AF (Administrativa föreskrifter) som underlättar arbetet att upprätta avtalsföreskrifter om ansvar för administration, hjälpmedel och arbeten i anslutning till själva entreprenaden.

Upphandlingen ska helst resultera i ett eller flera köpeavtal eller kontrakt där parternas åtaganden noggrant regleras. Standardiserade kontraktformulär med tillhörande allmänna bestämmelser, dvs. ”spelregler” för entreprenader med utförandeansvar (AB04) och funktionsansvar (ABT06) har utarbetats av parterna i byggbranschen.

Byggskedet

Under byggskedet är många olika hantverkare igång med olika arbetsuppgifter. Det krävs därför god ledning, samordning och kontroll för att tid och kostnader skall kunna hållas. Lantbrukaren har i den situationen nytta av en byggledare som sköter kontakterna med entreprenörer och leverantörer och som kontrollerar utförda arbeten. I de fall bygget sker på entreprenad bör formen för kontroll anges i kontraktet. Regelbundna byggmöten som protokollförs underlättar också samordningen på byggplatsen. Byggmötes protokollen blir del av överenskommelsen/kontraktet mellan byggherre och entreprenör, dvs. ändrings-, tilläggs- och utgående arbeten som beslutas vid byggmötet blir del av kontraktet.

Om byggnaden uppförts på entreprenad skall slutbesiktning ske då byggnaden är färdigställd. Besiktningsförrättaren bör vara en person med stor erfarenhet av sådana objekt som besiktningen avser. Fel och brister antecknas i protokoll och skall sedan åtgärdas av entreprenören. Slutbesiktningen är den tidpunkt då det avgörs om entreprenören har fullgjort sitt åtagande enligt beställningen och vid godkänd slutbesiktning övergår ansvaret (inkl. ansvaret att försäkra byggnaderna) för anläggningen från entreprenör till beställare/byggherre.

Efter slutbesiktningen påbörjas inkörningen av driften som utgör det sista skedet i byggprocessen, dvs. förvaltningsskedet. Inkörningsproblem uppträder ofta i denna fas. Det gäller därför att snabbt finna bra rutiner för de olika funktionerna i den nya anläggningen och se till att skötsel- och driftsinstruktioner följs.

Vid godkänd slutbesiktning börjar garantitiderna löpa. Garantitidens längd beror av om entreprenören har utförande eller funktionsansvar för entreprenaden. Före garantitidens utgång bör man kalla till garantibesiktning reglera ansvaret för fel som uppträtt under garantitiden.