Byggprocess
Lantbrukets byggprocess kan indelas i olika skeden
där varje skede i regel leder till att ett beslut fattas. Byggprocessen omfattar
i stort sett de aktiviteter som hör samman med företagsidé, kunskapsuppbyggnad,
skissning, planering, förprojektering, färdigprojektering, upphandling, byggande
och förvaltning. Att på egen hand utan sakkunnig hjälp hålla i hela
byggprocessen, dvs. göra projektering, upphandling och samordna bygget, samt
dessutom sköta den befintliga driften torde vara få lantbrukare förunnat utan
dyrköpta misstag. Värdet av en välplanerad och rätt anpassad byggprocess kan
därför inte nog betonas.
Planering är A och O
En byggnadsinvestering är en viktig del i hur företaget skall utvecklas och
vilken roll ägaren eller ägarna skall ha. Vid en kraftig utökning av
animalieproduktionen kommer stora förändringar att ske i hur ledningen av
företaget skall skötas. Ibland gäller det en förändring från egenföretagare till
att bli företagsledare och fördela arbete och ansvar på fler personer. Hur skall
personal rekryteras och fås att trivas? Hur skall finansieringen lösas? Hur
skall rekryteringen av nya djur ske? Diskussioner kring dessa frågor måste komma
in tidigt i planeringen. Viktigt är att skaffa sig kunskaper om ny teknik och
driftsformer för att kunna ställa de rätta frågorna till rådgivare och
konsulter.
Tidigt i planeringsstadiet bör utredningar göras som utmynnar i olika
investeringsalternativ. Man bör då tänka på företaget som helhet i ett minst
5-årigt perspektiv vad gäller finansiering, driftsekonomi, lönsamhetsutveckling
och marknad. En större investering i en byggnad kan begränsa företagets
möjligheter att satsa på alternativa utvecklingsprojekt under en längre tid. Man
skall också beakta begränsningar i markresurser, gårdens
produktionsförutsättningar, byggplatsens lämplighet samt gällande lagar,
förordningar och föreskrifter.
De första besluten som tas bör gälla produktionsform, besättningsstorlek och val
av foderstrategi. Därefter val av inhysningssystem, mekanisering av
hanteringslinjer och byggnadstyp. Dessa val måste göras med hänsyn till varandra
för att få ett väl fungerande system. Med utgångspunkt från de funktionella och
tekniska krav som ställs på den planerade anläggningen kan man beräkna de ytor
och volymer olika utrymmen bör ha. Dessa sammanställs i en programhandling och
är utgångspunkt för olika planlösningsalternativ som tas fram i
förprojekteringen. Alternativen värderas från olika synpunkter, inklusive
beräknad kostnad. Det alternativ väljs som bäst tillgodoser de i
programhandlingen ställda kraven. Huvudhandlingar arbetas fram där det valda
förslaget bearbetats och preciserats
med ritningar och en teknisk beskrivning.
I huvudhandlingarna ska byggnadens huvudsakliga utformning och utförande vara
fastlagda. Dessa ligger sedan till grund för den förprövning enligt
djurskyddslagen med tillhörande förordning och föreskrifter som sker vid
lantbruksenheten på länsstyrelsen. Även om lantbrukets ekonomibyggnader i regel
får uppföras utan bygglov finns bestämmelser i plan- och bygglagen som bör
beaktas och byggherren ansvarar för att byggnadens konstruktion uppfyller kraven
i lagen. Miljöbalken med tillhörande
förordningar och föreskrifter innehåller en rad krav som skall uppfyllas vid
djurhållning och hantering av stallgödsel. Dessa krav ökar med ökande omfattning
på djurhållning en på gården. Rekommendationer om brandskydd i lantbruket ges ut
av lantbrukets brandskyddskommitté. I arbetsmiljölagstiftningen finns krav som
skall uppfyllas av egenföretagare med ytterligare krav då det finns anställd
arbetskraft. Ytterligare lagbestämmelser och myndighetskrav kan behöva beaktas
beroende på placering och utformning av anläggningen. Under fliken
Förutsättningar finns ett avsnitt om
"Lagar, förordningar, mm".
Då anläggningen är förprövad, andra myndighetsutlåtanden har inhämtats och
investeringsbeslutet har fattats så kan själva byggandet förberedas genom
färdigprojektering av byggnaden, dvs. i detalj och slutligt bestämma byggnadens
utformning, konstruktioner och installationer. Fördigprojekteringen resulterar i
bygghandlingar i form av detaljerade arbetsritningar och arbetsbeskrivningar som
kan användas på byggarbetsplatsen.
Hur ska bygget genomföras?
Ett bygge kan genomföras i egen regi eller som entreprenad. Vilken
organisationsform man ska välja beror på ett flertal faktorer såsom:
- Arbetskraftssituationen på gården
- Investeringens storlek
- Lantbrukarens byggnadskunnande och tillgängliga tid
- Vilka byggnadsföretag som finns på orten
- Finansieringsmöjligheterna
Vid egen regi bygge svarar lantbrukaren för både projektering, upphandling och
samordning av bygget samt utför en del av arbetet själv. (Att bygga i egen regi
innebär att lantbrukaren (byggherren) har egna resurser att genomföra
byggproduktionen).
Vid entreprenadbygge sluter lantbrukaren avtal med en entreprenör (byggföretag
etc.) som åtar sig hela eller delar av bygget.
Vid stora nybyggnadsobjekt är det lämpligast att välja någon form av
entreprenad. I huvudsak har man då följande att välja mellan:
- Totalentreprenad
- Generalentreprenad
- Delad entreprenad
Totalentreprenad innebär att lantbrukaren sluter avtal med endast en
entreprenör – totalentreprenören – och låter denne ta ansvaret för såväl
färdigprojektering som upphandling och byggande. Vid renodlad totalentreprenad
preciserar byggherren de funktions-, standard- och andra krav samt önskemål om
utseende och övriga egenskaper som skall uppfyllas av den färdiga byggnaden i
ett ramprogram. Vid anbudsgivning måste varje entreprenör utforma ett förslag
som gör det möjligt för byggherren att bedöma vilken entreprenör som bäst
uppfyller ställda krav och önskemål.
Vid generalentreprenad svarar lantbrukaren oftast med hjälp av konsult
för färdigprojekteringen. Vid upphandlingen finns därför alla detaljerade
tekniska lösningar presenterade i form av bygghandlingar och entreprenören
svarar för utförandet i enlighet med handlingarna. Entreprenören anlitar
underentreprenörer för olika specialarbeten och svarar för samordningen av
underentreprenörerna.
Det förekommer även att olika delar i bygget upphandlas med funktionsansvar
respektive utförandeansvar så att bästa expertis – byggherren och dennes
konsulter eller entreprenören och dennes medhjälpare – får i uppdrag att
detaljutforma de olika byggnadsdelarna.
Vid delad entreprenad skriver lantbrukaren avtal med de olika
entreprenörerna och svarar själv för samordningen mellan dem. Även den delade
entreprenaden är en utförandeentreprenad, dvs. entreprenörerna skall utföra
arbetena helt enligt de bygghandlingar som byggherren presenterar i sin
anbudsförfrågan.
Vilken entreprenadform man ska välja beror på flera omständigheter men oftast är
det ur tidssynpunkt fördelaktigast att välja total- eller generalentreprenad
eftersom då allt ansvar för utförda arbeten finns samlat hos en entreprenör.
God upphandling spar pengar
En väsentlig del av byggprocessen utgör upphandlingen där inköp sker av antingen
en entreprenad eller byggmaterial, inredning och utrustning. Då en stor del av
den totala produktionskostnaden påverkas av hur upphandlingen sköts är det
viktigt att tillräcklig tid avsätts för detta arbete. Upphandlingen sker ofta
parallellt med att huvudhandlingar och bygghandlingar upprättas. En bra
upphandling bör bestå av i huvudsak av följande delar: anbudsinfordran,
anbudsgranskning, anbudskomplettering, anbudsvärdering, anbudsprövning och
beställning. Det är mycket viktigt att förfrågningsunderlaget är fylligt,
korrekt, tydligt och kalkylerbart för att få in priser som är jämförbara och som
kan resultera i entreprenadkontrakt till fast pris.
I Bygghandlingar 90 ges rekommendationer hur information om projektet bör
fördelas mellan ritningar (sådant som behöver illustreras grafiskt) och
beskrivningar (krav på kvalité och utförande) samt hur olika typer av ritningar
skall utformas för att informationen i dem skall bli entydig.
AMA (Allmänna material och arbetsbeskrivningar) är branschgemensamma
byggbeskrivningar som används för att minska risken för otydlighet och
missförstånd i de tekniska beskrivningarna av en planerad byggnad. I AMA ingår
även AF (Administrativa föreskrifter) som underlättar arbetet att upprätta
avtalsföreskrifter om ansvar för administration, hjälpmedel och arbeten i
anslutning till själva entreprenaden.
Upphandlingen ska helst resultera i ett eller flera köpeavtal eller kontrakt där
parternas åtaganden noggrant regleras. Standardiserade kontraktformulär med
tillhörande allmänna bestämmelser, dvs. ”spelregler” för entreprenader med
utförandeansvar (AB04) och funktionsansvar (ABT06) har utarbetats av parterna i
byggbranschen.
Byggskedet
Under byggskedet är många olika hantverkare igång med olika arbetsuppgifter. Det
krävs därför god ledning, samordning och kontroll för att tid och kostnader
skall kunna hållas. Lantbrukaren har i den situationen nytta av en byggledare
som sköter kontakterna med entreprenörer och leverantörer och som kontrollerar
utförda arbeten. I de fall bygget sker på entreprenad bör formen för kontroll
anges i kontraktet. Regelbundna byggmöten som protokollförs underlättar också
samordningen på byggplatsen. Byggmötes protokollen blir del av
överenskommelsen/kontraktet mellan byggherre och entreprenör, dvs. ändrings-,
tilläggs- och utgående arbeten som beslutas vid byggmötet blir del av
kontraktet.
Om byggnaden uppförts på entreprenad skall slutbesiktning ske då byggnaden är
färdigställd. Besiktningsförrättaren bör vara en person med stor erfarenhet av
sådana objekt som besiktningen avser. Fel och brister antecknas i protokoll och
skall sedan åtgärdas av entreprenören. Slutbesiktningen är den tidpunkt då det
avgörs om entreprenören har fullgjort sitt åtagande enligt beställningen och vid
godkänd slutbesiktning övergår ansvaret (inkl. ansvaret att försäkra
byggnaderna) för anläggningen från entreprenör till beställare/byggherre.
Efter slutbesiktningen påbörjas inkörningen av driften som utgör det sista
skedet i byggprocessen, dvs. förvaltningsskedet. Inkörningsproblem uppträder
ofta i denna fas. Det gäller därför att snabbt finna bra rutiner för de olika
funktionerna i den nya anläggningen och se till att skötsel- och
driftsinstruktioner följs.
Vid godkänd slutbesiktning börjar garantitiderna löpa. Garantitidens längd beror
av om entreprenören har utförande eller funktionsansvar för entreprenaden. Före
garantitidens utgång bör man kalla till garantibesiktning reglera ansvaret för
fel som uppträtt under garantitiden.