Arbetsbehov

Inom lammproduktionen kan arbetstiden vara oerhört varierande. Den tid som brukar betraktas som arbetsammast är kring och efter lamningen. Det är av största vikt att det byggs upp fasta rutiner som följs hela tiden. Dessa ska omfatta allt från i vilken ordning djuren ska tilldelas foder och strö till hur man hanterar övertaliga lamm. Det gäller sedan att analysera vilka rutiner som kan förbättras och vad som tar mest tid. Onödiga moment bör tas bort eller minimeras och tiden effektiviseras till det som ger bäst ekonomiskt utfall.

Om tackorna ställs in i lamningsboxar med sina lamm och ska utfodras manuellt kommer tidsåtgången efter lamningen att öka dramatiskt. Själva tillsynen av djuren tar dessutom extra tid då man ofta behöver passa lamningarna för att kunna assistera tackor med problem. Med en stor besättning kan arbetsbördan under den här tiden bli svår att hantera och det är inte ovanligt att man rekryterar någon som deltar i det dagliga arbetet för att hinna med lamningstillsynen. En tacka som inte klarar av lamningen själv och där lammet/lammen dör, kan bli väldigt olönsam då det normalt bara blir en lamning årligen. Därför är det av största vikt att djuren kan skötas på ett så rationellt sätt som möjligt, och att de dagliga rutinerna är så pass uppbyggda att ingen onödig tid läggs på att fundera över vad som ska göras först.

Arbetstiden har registrerats under två år vid två gårdar med 36 respektive 81 tackor. Den totala arbetstiden per tacka och år var 11,9 – 12,1 timmar för gården med 36 tackor och 10,8-11,6 timmar för gården med 81 tackor. Arbetstiden ökade markant under lamningsperioderna. Arbetstiden per tacka förväntas minska med ökat antal tackor i besättningen om besättningarna har samma förutsättningar och inhysningssystem.

En annan undersökning av arbetstidsåtgången under stallperioden i fyra fårstall med mellan 100 och 360 tackor visar att tidsåtgången före lamningsperioden var mellan 0,30 – 1,80 minuter per tacka och dag. Högst tidsåtgång för gården med störst andel manuellt arbete. Under lamningsperioden tillkommer ett antal tidskrävande arbetsmoment och tidsåtgången ökar till i medeltal mellan 1,55 – 2,22 minuter per tacka och dag. Vissa dagar kan tidsåtgången överskrida 4 minuter per tacka och dag.


Fig 3.7. Arbetstidsåtgång under olika perioder av stallperioden för en gård med 360 tackor och höstlammproduktion.

Fördelningen mellan olika arbetsmoment vid den dagliga skötseln av tackorna vid en gård med 360 tackor i höstlammproduktion visas i figur 3.8. I figuren ingår inte klippning av tackorna före lamning. Utfodring av tackorna samt ströarbete är de arbetsmoment som tar längst tid före lamningsperioden då tidsåtgången i medeltal var 0,73 minuter per tacka och dag. Under lamningsperioden tillkommer ett flertal arbetsmoment varav tillsyn, övervakning vid lamning, utfodring mm till tackor och lamm i lamningsboxar samt att ge lammnäring till lammen tar mest tid. Tidsåtgången under lamningsperioden var i medeltal 2,22 minuter per tacka och dag. Efter lamningsperioden är tidsåtgången fortfarande hög för att ge lammnäring till lammen. Lammen utfodras också med hö och kraftfoder. Tidsåtgången har under denna period sjunkit till 0,90 minuter per tacka och dag.

Fig 3.8. Fördelning mellan olika arbetsmoment vid skötsel av tackor och lamm före, under och efter lamningsperioden vid en gård med 360 tackor i höstlammproduktion

Arbetsrutiner som kan underlätta:
- Ströa effektivt. Sätt in en halmbal i gemensamboxen med hjälp av lastmaskin/minilastare i en foderhäck som djuren kan äta ur. Storbalar läggs på sidan och en grind öppnas när det är dags att strö, och halmen lyfts ut med tjuga. Sätts det ut balar med jämna mellanrum kan antalet meter man måste gå med halmen reduceras kraftigt.

- Ge kraftfoder från foderskruv ner i foderkoner, eller mata ut foder till växande vårlamm med hjälp av en foderskruv på minilastaren. Minimera åtminstone bärandet av foder kraftigt genom att köra med fodervagn i den mån det går, och bygg ramper där det kan vara svårt att köra.

- Vatten i lamningsboxar kan ges i rännor av plast, där flottörer förser med vatten. Dessa rör får gå genom samtliga boxar och minimerar behovet av att förse djuren med vatten, som annars kan vara ett mycket tungt och tidsödande arbete.

- Använd lamningsbås som möjliggör att tackorna sköter sitt foderintag själv och att lammen kan växa upp utan att stressas vid fodertilldelningen. Systemet passar dock bäst där kraftfoder inte tilldelas en eller ett par gånger dagligen, utan där djuren kan äta när de vill och i vilka mängder de själva vill.

- Ha en strategi för övertaliga lamm. Antingen adopterar man bort dem, eller så väljer man att sätta in dem till lammbar där de själva äter den mängd de vill. Att mata med flaska tar mycket tid och medför oftast att lammet aviker i beteende i förhållande till de andra djuren.

- Rationalisera fotvården. Kan djuren drivas över hårda ytor som sliter på klövarna med jämna mellanrum, så ger det en minskad arbetsbörda med klippning av klövarna. Måste klövarna klippas är det rationellt att driva tackorna via en sorteringsanläggning till en tackvändare vilket underlättar för både djur och den som klipper klövarna.

- Tryck ihop djuren i små grupper då de ska vaccineras, avmaskas eller liknande. Genom att utföra momentet på djuren då de står nära varandra och märkas efteråt, kan man snabbt hantera stora mängder djur. Om djuren inte utfodrats nyligen blir det dessutom betydligt mindre gödsel att trampa i.