Övriga ytor

Under året måste djuren sorteras, vaccineras, avmaskas, avlusas, vägas, klippas mm. För att göra detta enkelt och med minimalt med stress för djuren är det bra med rationella hanteringssystem. Transponderstyrda sorteringsgrindar finns, men är fortfarande ovanliga i svensk fårproduktion. Vanligast är att sätta upp tillfälliga grindar och ha den aktuella utrustningen där. Beroende på vilken produktion man bedriver är behovet olika. Vårlammsproducenterna hanterar lammen mer än tackorna under stallsäsongen, eftersom lammen ska vägas med jämna mellanrum. Det innebär att det måste gå enkelt att flytta djuren från boxen till vägningsutrymmet utan att det blir alltför stor oro. Vågen måste finnas nära till hands då lamm är svåra att flytta innan de lärt sig rutinerna.

Fotbad behövs normalt bara i besättningar med fothälsoproblem eller inför försäljning och inköp av djur. Det är därför bra att göra en fördjupning med avlopp i hanteringsutrymmet. I anslutning till detta behöver det finnas ett utrymme där djuren kan vara medan klövarna torkar efter fotbadet.

Drivningsgångar

Alla djur behöver flyttas då och då. Allra lättast är att flytta en hel grupp enligt en invand rutin. Det är därför bra att snabbt lära så många individer som möjligt vart man vill att de ska gå. Att driva en grupp blir då enkelt, särskilt om djuren är motiverade att gå dit de ska. Tyvärr ska en del förflyttningar ske mot deras vilja. Om de är rädda flyttar de sig gärna framåt i bredd, vilket innebär att gången måste vara bred nog för 5 - 6 djur, dvs. ca 2 m. Om man vill flytta djuren framåt en och en är det bättre att minska på bredden med hjälp av täta skivor i en s.k. hanteringsränna. Lämplig bredd i rännan är ca 0,20 - 0,25 m nertill och ca 0,6 - 0,7 m upptill för vuxna djur. För att kunna justera drivningsgångens bredd beroende på djurens storlek är det lämpligt med lutande flyttbara skivor som kan ställas till rätt vinkel efter behov. Allra först bör djuren passera någon form av backstopp som gör att djur i rännan inte kan backa ut. Saknas backstopp kan man sätta in tvärsgående stänger eller annat som de måste kliva över. Det kan ta lite tid för djuren att lära sig att gå framåt över dessa, men det är ett effektivt sätt att hindra dem från att gå bakåt. För att lära lamm att gå i drivningsgångar är det bra att låta både tackor och lamm röra sig genom anläggningen ett par gånger utan att stänga till med en våg eller dyl. Då lär sig lammen att det inte är farligt, och det går betydligt snabbare när det väl är dags att hantera dem.

Drivningsgångens underlag bör vara dränerande om många djur ska passera eller om det ska ske under lång tid. Detta är viktigt inte minst före ull- och klövklippning, då djuren annars lätt blir smutsiga. Sidorna bör vara täta för att hindra att djuren störs av omgivningen, eller vill gå åt samma håll som redan behandlade djur. Om det hanteringsutrymme fåren ska till ”göms” bakom en kurva är det enklare att få dit dem. De avskräcks då inte av våg eller liknande utan går framåt eftersom alla andra gör det.

Man bör göra det enkelt att placera tackvändare, våg eller liknande efter den drivgång som finns och flödet av djur bör tänkas igenom. Den tid det tar att sätta upp lösa grindar och arrangera boxarna efter tillfälliga behov beror på var man förvarar grindarna och hur duktig man är på att rekonstruera hanteringsutrymmena.

Uppvärmt utrymme för sjuka djur och flasklamm

Alla får kan bli sjuka och en del sjukdomar är smittsamma, andra inte. Att kunna isolera sjuka djur är den enklaste och effektivaste metoden för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. En tacka med lamningsförlamning måste inte flyttas från de andra djuren av smittskyddsskäl, men för att hon ska komma igång igen kan det vara en fördel med ett avskilt utrymme där hon kan få dricka uppvärmt vatten och ha sitt foder ifred. Inte minst är isolering viktig för att man ska se hur mycket hon ätit under dagen och på så sätt se om hon är på bättringsvägen eller inte. Ofta kan det räcka med en lamningsbox eller att lösa grindar sätts runt henne i boxen där hon lagt sig. Är hon nära lamning och det är minusgrader i stallet, behöver hon flyttas till ett uppvärmt utrymme.

Djurskyddsföreskrifterna kräver att sjuka djur vid behov ska få tillgång till ett uppvärmt utrymme. För får gäller att sådant utrymme ska kunna hysa minst vart 50:e djur. Får tål låga temperaturer så det är sällan det behövs extra värme till friska får. Vid sjukdom och när djuren är blöta kan de behöva extra värme. Även underviktiga lamm mår bra av att tas till ett uppvärmt utrymme om det är kallt i stallet.

Flasklamm behöver extra värme de veckor de får flytande lammnäring i lammbar. Att ersätta lammbaren med rännor ökar risken för att lammen dricker för mycket åt gången och därmed får mjölken i våmmen istället för i löpmagen. Det finns också risk att stereotypa beteenden grundläggs om lammen inte får sitt behov att suga tillfredsställt.

Det är bra om behandlingsutrymmet snabbt kan bli varmt. Det är viktigt att använda en värmefläkt som är godkänd för stall eller annat brandfarligt område eller har godkännande utfärdat av SEMKO AB eller annat godkänt provningsinstitut. Permanenta elvärmeapparater ska vara installerade av behörig elektriker. Elektriska varmluftsapparater får inte ge varmare luft än 90˚C, och ska vara försedda med överhettningsskydd som utlöser vid max 115˚C. De bör monteras fast på exempelvis en vägg.

Värmelampor avsedda för stallar kan fungera till får om det är säkert att djuren inte kan komma åt lampan så att den hamnar i ströbädden eller att de kan bita på kabeln. Ska lampan hänga helt utom räckhåll kan å andra sidan värmeeffekten bli för låg. Vid montering är det viktigt att lampan hängs så att kontakten dras ut om lampan ramlar ner.

Glöm inte att även behandlingsutrymmet ska kunna gödslas ut på ett enkelt sätt. Ofta har man en standarddörr mellan fårstallet och det uppvärmda utrymmet vilket innebär att man måste gödsla ut manuellt.

Klippningsutrymme

Fåren behöver få ullen klippt två gånger årligen för bra produktionsresultat. Lamm som är över ca 6 månader innan slakt kan få en tillväxtskjuts av att klippas. Om djuren är av en ras med attraktiv ull kan klippningen ge en inkomst som motsvarar klippningen och i bästa fall ett överskott. Det är då viktigt med bra faciliteter för att säkra ullens kvalitet. Att anordna klippningsutrymmen som är permanenta kan förefalla onödigt då djuren bara klipps två gånger årligen. Däremot bör man planera var klippningen skall äga rum och hur man kan ordna det på bästa sätt. Å andra sidan kan en permanent klippningsplats med bra ljus osv. vara användbar även för exempelvis klövklippning, avmaskning, sortering, vägning och blodprovstagning.

Runt klippningsplatsen bör det finnas utrymme för att hantera både djur, ull och eventuella mediciner. Golvet bör vara halkfritt och lätt att hålla rent. Ljuset ska vara ca 300 lux, och flera olika ljuskällor behövs, för att undvika skuggbildningar. Golvet bör vara upphöjt med ca 0,8 m där klipparen står. Den som samlar ullen slipper då böja sig hela tiden. Själva klipputrymmet bör vara 2-2,5 x 2-2,5 m per klippare. Ett till två djur åt gången samlas inför klippningen i en liten fålla med spaltgolv. Dörren dit kan gärna vara självstängande. Nya djur matas dit efter hand. Klippta djur ska kunna släppas iväg till en ny box utan att behöva ledas. Finns ingen drivningsgång och djuren måste dras från box till klippytan är det lättare att få djuren med sig om det är en svag lutning mot klippningsplatsen. Om fåren ska fotbadas i samband med klippning bör detta ske efter klippningen eftersom fårens blöta ben annars blöter ner såväl fårklipparen som klippningsplatsen.

Rasthagar

Många djurägare vill kunna hålla sina får delvis utomhus under vintern, då det är naturligt för fåren att ströva runt och röra sig över större ytor. Får är dessutom nyfikna och intresserade av ett fritt och rörligt liv, så det upplevs som mer naturligt att hålla fåren på större ytor utomhus än instängda i byggnader. På grund av att de är köldtåliga och inte kräver mycket annat än grovfoder och vatten, kompletterat med mineraler och salt under stora delar av året, är de tämligen enkla att hålla fåren utomhus även under vinterhalvåret.

Fördelarna med att ha utomhusvistelse är många. Med utevistelse kan arean i stallbyggnaden hållas lägre, då det inte blir lika trångt i boxen om den huvudsakligen används till nattlogi, och djuren vistas ute dagtid. Genom att inte använda utrymmet hela tiden kommer då den deponerade gödselmängden att vara betydligt lägre och behovet av strö att vara betydligt lägre än om djuren vistas där dygnet runt. Genom sina vandringar på frusen mark och med nötning av sten och liknande i marken nöts dessutom klövarna på fåren ner mer än då de vistas enbart på ströbädd. Den ökade möjligheten till rörelse minskar risken för lamningsförlamning. Att djuren kan vistas utomhus minskar dessutom risken för att de drabbas av olika luftburna patogener, som leder till exempelvis lunginflammationer.

För att hålla djuren rena och uteplatserna i god trim är det en god regel att försöka finna en topografiskt strategisk plats. Denna plats bör ligga högt upp för bra vattendränering och gärna ha lite vindskydd för djur som vill äta även då det blåser. Finns det dessutom en möjlighet att köra till denna utfodringsplats utan att förstöra markerna är detta positivt. Förstärkning av marken behöver oftast göras i större skala i vattenrikare områden med sämre bärighet, och mer där antalet djur och körningar är större. Ett sätt att förstärka markerna är att schakta bort matjorden och sedan fylla på med bark eller makadam, men bara om det är ”bärande” mark och bra grunddränerat. I annat fall måste ännu mera markarbeten göras för att det ska hålla för tunga transporter. En annan metod är att gjuta en platta på utfodringsplatsen. För den som har ett fåtal djur kan det vara både enklare och mer smidigt att rotera utfodringsplatsen både under utfodringssäsongen och för varje år. Marken kan med fördel förstärkas lokalt med träplattor eller liknande runt utfodringplatsen.

Att minimera spillet är en viktig faktor vid all utfodring, men speciellt viktigt är detta utomhus. Spillet blir tillsammans med gödsel och urin en grogrund för mikroorganismer, som kan vara skadliga för fåren. Det är därför viktigt att välja en foderfront som möjliggör så lite spill som möjligt, och som är svår för lammen att ta sig igenom och förorena fodret.