Övriga ytor
Under året måste djuren sorteras, vaccineras, avmaskas, avlusas, vägas, klippas
mm. För att göra detta enkelt och med minimalt med stress för djuren är det bra
med rationella hanteringssystem. Transponderstyrda sorteringsgrindar finns, men
är fortfarande ovanliga i svensk fårproduktion. Vanligast är att sätta upp
tillfälliga grindar och ha den aktuella utrustningen där. Beroende på vilken
produktion man bedriver är behovet olika. Vårlammsproducenterna hanterar lammen
mer än tackorna under stallsäsongen, eftersom lammen ska vägas med jämna
mellanrum. Det innebär att det måste gå enkelt att flytta djuren från boxen till
vägningsutrymmet utan att det blir alltför stor oro. Vågen måste finnas nära
till hands då lamm är svåra att flytta innan de lärt sig rutinerna.
Fotbad behövs normalt bara i besättningar med fothälsoproblem eller inför
försäljning och inköp av djur. Det är därför bra att göra en fördjupning med
avlopp i hanteringsutrymmet. I anslutning till detta behöver det finnas ett
utrymme där djuren kan vara medan klövarna torkar efter fotbadet.
Drivningsgångar
Alla djur behöver flyttas då och då. Allra lättast är att flytta en hel grupp
enligt en invand rutin. Det är därför bra att snabbt lära så många individer som
möjligt vart man vill att de ska gå. Att driva en grupp blir då enkelt, särskilt
om djuren är motiverade att gå dit de ska. Tyvärr ska en del förflyttningar ske
mot deras vilja. Om de är rädda flyttar de sig gärna framåt i bredd, vilket
innebär att gången måste vara bred nog för 5 - 6 djur, dvs. ca 2 m. Om man vill
flytta djuren framåt en och en är det bättre att minska på bredden med hjälp av
täta skivor i en s.k. hanteringsränna. Lämplig bredd i rännan är ca 0,20 - 0,25 m
nertill och ca 0,6 - 0,7 m upptill för vuxna djur. För att kunna justera
drivningsgångens bredd beroende på djurens storlek är det lämpligt med lutande
flyttbara skivor som kan ställas till rätt vinkel efter behov. Allra först bör
djuren passera någon form av backstopp som gör att djur i rännan inte kan backa
ut. Saknas backstopp kan man sätta in tvärsgående stänger eller annat som de
måste kliva över. Det kan ta lite tid för djuren att lära sig att gå framåt över
dessa, men det är ett effektivt sätt att hindra dem från att gå bakåt. För att
lära lamm att gå i drivningsgångar är det bra att låta både tackor och lamm röra
sig genom anläggningen ett par gånger utan att stänga till med en våg eller dyl.
Då lär sig lammen att det inte är farligt, och det går betydligt snabbare när
det väl är dags att hantera dem.
Drivningsgångens underlag bör vara dränerande om många djur ska passera eller om
det ska ske under lång tid. Detta är viktigt inte minst före ull- och
klövklippning, då djuren annars lätt blir smutsiga. Sidorna bör vara täta för
att hindra att djuren störs av omgivningen, eller vill gå åt samma håll som
redan behandlade djur. Om det hanteringsutrymme fåren ska till ”göms” bakom en
kurva är det enklare att få dit dem. De avskräcks då inte av våg eller liknande
utan går framåt eftersom alla andra gör det.
Man bör göra det enkelt att placera tackvändare, våg eller liknande efter den
drivgång som finns och flödet av djur bör tänkas igenom. Den tid det tar att
sätta upp lösa grindar och arrangera boxarna efter tillfälliga behov beror på
var man förvarar grindarna och hur duktig man är på att rekonstruera
hanteringsutrymmena.
Uppvärmt utrymme för sjuka djur och flasklamm
Alla får kan bli sjuka och en del sjukdomar är smittsamma, andra inte. Att kunna
isolera sjuka djur är den enklaste och effektivaste metoden för att förhindra
spridning av smittsamma sjukdomar. En tacka med lamningsförlamning måste inte
flyttas från de andra djuren av smittskyddsskäl, men för att hon ska komma igång
igen kan det vara en fördel med ett avskilt utrymme där hon kan få dricka
uppvärmt vatten och ha sitt foder ifred. Inte minst är isolering viktig för att
man ska se hur mycket hon ätit under dagen och på så sätt se om hon är på
bättringsvägen eller inte. Ofta kan det räcka med en lamningsbox eller att lösa
grindar sätts runt henne i boxen där hon lagt sig. Är hon nära lamning och det
är minusgrader i stallet, behöver hon flyttas till ett uppvärmt utrymme.
Djurskyddsföreskrifterna kräver att sjuka djur vid behov ska få tillgång till
ett uppvärmt utrymme. För får gäller att sådant utrymme ska kunna hysa minst
vart 50:e djur. Får tål låga temperaturer så det är sällan det behövs extra
värme till friska får. Vid sjukdom och när djuren är blöta kan de behöva extra
värme. Även underviktiga lamm mår bra av att tas till ett uppvärmt utrymme om
det är kallt i stallet.
Flasklamm behöver extra värme de veckor de får flytande lammnäring i lammbar.
Att ersätta lammbaren med rännor ökar risken för att lammen dricker för mycket
åt gången och därmed får mjölken i våmmen istället för i löpmagen. Det finns
också risk att stereotypa beteenden grundläggs om lammen inte får sitt behov att
suga tillfredsställt.
Det är bra om behandlingsutrymmet snabbt kan bli varmt. Det är viktigt att
använda en värmefläkt som är godkänd för stall eller annat brandfarligt område
eller har godkännande utfärdat av SEMKO AB eller annat godkänt
provningsinstitut. Permanenta elvärmeapparater ska vara installerade av behörig
elektriker. Elektriska varmluftsapparater får inte ge varmare luft än 90˚C, och
ska vara försedda med överhettningsskydd som utlöser vid max 115˚C. De bör
monteras fast på exempelvis en vägg.
Värmelampor avsedda för stallar kan fungera till får om det är säkert att djuren
inte kan komma åt lampan så att den hamnar i ströbädden eller att de kan bita på
kabeln. Ska lampan hänga helt utom räckhåll kan å andra sidan värmeeffekten bli
för låg. Vid montering är det viktigt att lampan hängs så att kontakten dras ut
om lampan ramlar ner.
Glöm inte att även behandlingsutrymmet ska kunna gödslas ut på ett enkelt sätt.
Ofta har man en standarddörr mellan fårstallet och det uppvärmda utrymmet vilket
innebär att man måste gödsla ut manuellt.
Klippningsutrymme
Fåren behöver få ullen klippt två gånger årligen för bra produktionsresultat.
Lamm som är över ca 6 månader innan slakt kan få en tillväxtskjuts av att
klippas. Om djuren är av en ras med attraktiv ull kan klippningen ge en inkomst
som motsvarar klippningen och i bästa fall ett överskott. Det är då viktigt med
bra faciliteter för att säkra ullens kvalitet. Att anordna klippningsutrymmen
som är permanenta kan förefalla onödigt då djuren bara klipps två gånger
årligen. Däremot bör man planera var klippningen skall äga rum och
hur man kan ordna det på bästa sätt. Å andra sidan kan en permanent
klippningsplats med bra ljus osv. vara användbar även för exempelvis
klövklippning, avmaskning, sortering, vägning och blodprovstagning.
Runt klippningsplatsen bör det finnas utrymme för att hantera både djur, ull och
eventuella mediciner. Golvet bör vara halkfritt och lätt att hålla rent. Ljuset
ska vara ca 300 lux, och flera olika ljuskällor behövs, för att undvika
skuggbildningar. Golvet bör vara upphöjt med ca 0,8 m där klipparen står. Den
som samlar ullen slipper då böja sig hela tiden. Själva klipputrymmet bör vara
2-2,5 x 2-2,5 m per klippare. Ett till två djur åt gången samlas inför
klippningen i en liten fålla med spaltgolv. Dörren dit kan gärna vara
självstängande. Nya djur matas dit efter hand. Klippta djur ska kunna släppas
iväg till en ny box utan att behöva ledas. Finns ingen drivningsgång och djuren
måste dras från box till klippytan är det lättare att få djuren med sig om det
är en svag lutning mot klippningsplatsen. Om fåren ska fotbadas i samband med
klippning bör detta ske efter klippningen eftersom fårens blöta ben annars
blöter ner såväl fårklipparen som klippningsplatsen.
Rasthagar
Många djurägare vill kunna hålla sina får delvis utomhus under vintern, då det
är naturligt för fåren att ströva runt och röra sig över större ytor. Får är
dessutom nyfikna och intresserade av ett fritt och rörligt liv, så det upplevs
som mer naturligt att hålla fåren på större ytor utomhus än instängda i
byggnader. På grund av att de är köldtåliga och inte kräver mycket annat än
grovfoder och vatten, kompletterat med mineraler och salt under stora delar av
året, är de tämligen enkla att hålla fåren utomhus även under vinterhalvåret.
Fördelarna med att ha utomhusvistelse är många. Med utevistelse kan arean i
stallbyggnaden hållas lägre, då det inte blir lika trångt i boxen om den
huvudsakligen används till nattlogi, och djuren vistas ute dagtid. Genom att
inte använda utrymmet hela tiden kommer då den deponerade gödselmängden att vara
betydligt lägre och behovet av strö att vara betydligt lägre än om djuren vistas
där dygnet runt. Genom sina vandringar på frusen mark och med nötning av sten
och liknande i marken nöts dessutom klövarna på fåren ner mer än då de vistas
enbart på ströbädd. Den ökade möjligheten till rörelse minskar risken för
lamningsförlamning. Att djuren kan vistas utomhus minskar dessutom risken för
att de drabbas av olika luftburna patogener, som leder till exempelvis
lunginflammationer.
För att hålla djuren rena och uteplatserna i god trim är det en god regel att
försöka finna en topografiskt strategisk plats. Denna plats bör ligga högt upp
för bra vattendränering och gärna ha lite vindskydd för djur som vill äta även
då det blåser. Finns det dessutom en möjlighet att köra till denna
utfodringsplats utan att förstöra markerna är detta positivt. Förstärkning av
marken behöver oftast göras i större skala i vattenrikare områden med sämre
bärighet, och mer där antalet djur och körningar är större. Ett sätt att
förstärka markerna är att schakta bort matjorden och sedan fylla på med bark
eller makadam, men bara om det är ”bärande” mark och bra grunddränerat. I annat
fall måste ännu mera markarbeten göras för att det ska hålla för tunga
transporter. En annan metod är att gjuta en platta på utfodringsplatsen. För den
som har ett fåtal djur kan det vara både enklare och mer smidigt att rotera
utfodringsplatsen både under utfodringssäsongen och för varje år. Marken kan med
fördel förstärkas lokalt med träplattor eller liknande runt utfodringplatsen.
Att minimera spillet är en viktig faktor vid all utfodring, men speciellt
viktigt är detta utomhus. Spillet blir tillsammans med gödsel och urin en
grogrund för mikroorganismer, som kan vara skadliga för fåren. Det är därför
viktigt att välja en foderfront som möjliggör så lite spill som möjligt, och som
är svår för lammen att ta sig igenom och förorena fodret.