Byggnaden

Byggnadstyper

Djurstallar kan delas in i oisolerade och isolerade byggnader. Oisolerade byggnader är vanligast i svensk lammproduktion. När man väljer vilken typ av byggnad man skall bygga måste man tänka på funktionen i byggnaden och vilken produktionsform man bygger för.

Klimatet i oisolerade byggnader följer utomhustemperaturen med några graders skillnad vilket innebär att det blir minusgrader i byggnaden när det blir kallt. Under sommarhalvåret kan det bli för varmt i oisolerade byggnader under soliga dagar speciellt om det är ett bågväxthus.

En isolerad byggnad konstrueras så att stalltemperaturen är ca 8°C under vintern (se avsnittet ”klimatisering”).  Även om man bygger oisolerat behövs ofta en isolerad avdelning för att ta hand om napplamm och sjuka djur.

Oisolerad byggnad
Oisolerade lantbruksbyggnader har oftast väggar av träpanel eller plåt. De kan också bestå av murblock eller betongelement. Taken har ofta en beklädnad av fibercement eller plåt, och är oisolerade eller har en tunn isolering för att motverka kondensrisk och för att minska uppvärmningen pga solstrålning under varma dagar. En oisolerad byggnad kan antingen vara öppen eller sluten.

Öppen byggnad
Den vanligaste typen av öppen byggnad har tre väggar och en öppen långsida. Byggnader med en öppen långsida bör placeras så att långsidan med väggbeklädnad skyddar mot den värsta vinden under vintern och med den öppna sidan så att solstrålningen under en del av dagen värmer och torkar upp i stallet. Långsidan med väggbeklädnad bör ha ca 0,1 m öppning längs takfoten för att minska risken för att snö fyker in i byggnaden.

En öppen byggnad har en enkel konstruktion. Ofta är hela byggnaden inredd med boxar för djuren medan transport av foder och strö sköts utanför byggnaden. Transportytor utanför byggnaden måste vara hårdgjorda för att inte bli uppkörda. Ytan utanför den öppna långsidan kan också vara under tak för att förhindra att nederbörd hamnar på foderbordet. Den öppna byggnaden har lägre investeringskostnad jämfört med en sluten byggnad med fyra väggar och tak.

Sluten byggnad
Den vanligaste varianten på sluten byggnad är en hallbyggnad. Hallbyggnaden utformas med ram- eller bågkonstruktion och har därmed en fri volym ända upp till nocken vilket gör att den är flexibel och kan anpassas till olika inhysningssystem och planlösningar. Den kan också lätt anpassas till en annan produktion.

En sluten oisolerad byggnad kan även konstrueras med takstolar eller takbalkar på stolpar. Byggnadens spännvidd och funktion avgör val av stomsystem vilket även påverkar byggkostnaden. Oisolerade byggnader byggs för naturlig ventilation med nocköppning samt vindnät eller glespanel längs väggarna. Även perforerad plåt förekommer.

Alla varianter av planlösningar går att anpassa till en sluten oisolerad byggnad; längsgående foderbord, tvärställda foderbord och utfodring i boxen (se "Planlösning"). Lösningar med längsgående foderkrubbor med utfodring utifrån är ett alternativ för att minska byggnadsarean och reducera byggkostnaden. För breda byggnader med takstolar eller takbalkar på stolpar är det viktigt att anpassa planlösningen till stolparnas placering.

Bågväxthus
Bågväxthus är en variant av oisolerad byggnad med enkel bågkonstruktion täckt med en ljusgenomsläpplig plastfolie (se bild 4.21). Växthusen är frostfria under dagtid de flesta vinterdagar i södra Sverige vilket gör att de upplevs som mycket behagliga att arbeta i. Ljuset är också bra då en del solljus släpps igenom plastfolien. Under varma och soliga dagar kan det emellertid bli mycket varmt i bågväxthus. Någon form av solskydd som läggs över plasten kan minska problemet.

Ett bågväxthus är ofta inte bredare än 9 m. Höjden är ca 4 m. Bågkonstruktionen är av lättmetall som i vissa hus stöds av pelare inne i byggnaden. Bågväxthus har begränsad flexibilitet både i val av planlösning och av hanterings- och fördelningssystem för foder och strö, bl.a. pga. att man bara kan ha ingångar vid kortändarna. En vanlig planlösning är ett centralt placerat foderbord för manuell kraftfodertilldelning. Bågväxthus är billiga att bygga och livslängden är ca 20-25 år. Plastfolien är ömtålig och måste skyddas från skador. Den behöver bytas ungefär vart åttonde år. Plasten ska vara brandklassad enligt djurskyddsföreskrifterna.

I USA finns enkla bågkonstruktioner (s.k. hoop barn) med större spännvidd. De är beklädda med tjock plastväv. Tilluften släpps in i reglerbara öppningar på övre delen av långsidorna, medan frånluften går ut via små ventilationstrummor i taket. Takhöjden är ca 8 m mitt i byggnaden, dvs. betydligt högre än i de bågväxthus som säljs i Sverige.

Isolerad byggnad
En isolerad byggnad är ett alternativ för den som bygger för vårlammsproduktion, eller för den som har en befintlig isolerad byggnad som kan byggas om till fårstall. Tillgång till ett isolerat och uppvärmt utrymme behövs för behandling av sjuka djur och napplamm för alla produktionsformer. Nybyggnadskostnaden för ett isolerat byggnadsskal är högre än för ett oisolerat.

Närmiljön de första dygnen för ett lamm är viktig för dess överlevnad. I oisolerade byggnader kan närmiljön vara sämre för nyfödda lamm under vinterförhållanden. Om närmiljön är kall och dragig blir dödligheten större bland de nyfödda lammen. I viss mån kan detta kompenseras av att man passar lamningarna noggrannare och lägger längre arbetstid för att hjälpa de lamm som behöver det. Om man väljer att bygga isolerat eller oisolerat beror alltså på hur man ser på värdet av sin arbetsinsats och var man bor i landet.

Väggar och tak i en isolerad byggnad för får bör inte ha ett U-värde högre än 0.5 W/m²K. Golvet bör ha U-värde på 0,3 W/m²K och dörrar 1,0 W/m²K. Fönstren bör vara 2-glas i södra Sverige (klimatzon A och B) och 3-glas i övriga delar. Ett U-värde på ca 0,5 W/m²K motsvarar en yttervägg med träregelkonstruktion som isoleras med 95 mm mineralull, eller en 290 mm bred lättklinkerblockvägg som är putsad på in- och utsida. Isolerade väggar i lantbruksbyggnader utförs idag ofta av betongelement med mycket bättre U-värde.

Stomsystem och grundläggning

Den bärande stommen i byggnader för lantbruket utformas i princip på något av följande sätt:

Takstolar på stolpar eller bärande väggkonstruktion Balkar upplagda på stolpar Ramkonstruktion Bågkonstruktion

Takstolar på stolpar eller på bärande väggkonstruktioner används både till oisolerade och isolerade byggnader. Fribärande fackverkstakstolar kan användas för upp till ca 25 m bredd på byggnaden. Med en extra rad stolpar kan fackverkstakstolar användas till ännu bredare byggnader.

Balkar upplagda på stolpar används framförallt till oisolerade byggnader. Byggnaden kan ha stolprader endast längs långsidorna eller extra stolprader inuti för att därigenom kunna öka byggnadens bredd. Stolparna är tillverkade av trä (fyrkantvirke, rundvirke eller limträ) eller av stålprofiler. Beroende på stallets bredd, var i landet byggnaden skall uppföras och antal stolprader kan takbalkarna vara av sågat virke, rundvirke, konstruktionsvirke tillsammans med K-plywood som låd- eller I-balk, limträ eller stålprofil. Ett alternativ till takbalkar är att använda självbärande högprofilplåt. Med stolprader endast längs långsidorna kan bredden på byggnaden vara upp till ca 15 m om takbalken är en låd- eller I-balk av konstruktionsvirke och K-plywood. Om takbalkarna tillverkas i limträ kan bredden på byggnaden göras ännu större. Takbalken i en öppen byggnad kan vara förlängd för att ge ett utskjutande tak där det exempelvis kan vara ett körbart foderbord. I byggnader med balkar eller takstolar upplagda på stolpar anpassas placeringen av extra stolprader efter planlösningen.

I en hallbyggnad består stomsystemet av ramkonstruktion er bågkonstruktion. Ramkonstruktion används för olika byggnadsbredder men blir mer kostnadseffektiva ju större huset är. Vid stora spännvidder ger ramkonstruktion en högre flexibilitet än övriga lösningar eftersom det inte behövs några inre stolprader och takhöjden är fri ända upp till nocken. Detta kan vara en stor fördel vid en alternativ användning av byggnaden.

Grundläggningen utformas på olika sätt beroende på stomsystem. En byggnad med bärande väggkonstruktion grundläggs med grundmur eller med kantförstyvad platta. Stolpkonstruktioner grundläggs oftast med plintar eller genom att stolparna gjuts ned i marken. Ramkonstruktioner och bågkonstruktioner med stor spännvidd grundläggs på plintar.

Väggar och tak

Ytterväggen skall framförallt vara ett skydd mot nederbörd och vind men också ha ett lågt underhållsbehov samt ett tilltalande utseende. För oisolerade byggnader är den utvändiga väggbeklädnaden även invändig beklädnad vilket ställer ytterligare krav på materialet, exempelvis att det ska vara lätt att göra rent och inte ge kondens. Plåt är mindre lämpligt som beklädnad i oisolerade djurstallar eftersom det är stor risk för kondens under vinterhalvåret.. Nedre delen (1-1.5 m från golvnivå) av väggar i direkt kontakt med djupströbäddar kan med fördel muras av lättklinker- eller betongblock för att klara av belastningen från djupströbädd och djur. Alternativt användes en beständig skiva.

Yttertaket skall i huvudsak skydda mot nederbörd och tåla påverkan från främst snö och vind men även vara så underhållsfritt som möjligt och ha ett tilltalande utseende. På grund av risken för kondens i oisolerade djurstallar bör man antingen välja ett tak av fibercement eller komplettera plåttaket med kondensisolering eller kondensskydd. Fibercement har förmågan att suga upp eventuell kondens.

Golv

Det vanligaste golvet i svenska fårhus är en djupströbädd som gödslas ut när säsongen är slut. Under djupströbädden kan det finnas allt från grus till ett välarmerat betonggolv. En del kommuner kräver att man har ett läckagefritt underlag. Risken för läckage är dock ifrågasatt av många som inte upplevt att väl skötta ströbäddar läcker.

Det är relativt dyrt att gjuta ett betonggolv. Det förekommer även att man asfalterar golvet, vilket kan vara en billigare metod. Betonggolv har dock sina fördelar. Inredningen kan fästas i golvet, vattenledningar kan gjutas in, man kan göra platser för fotbad och liknande. Foderbord och annan inredning står dessutom plant och stadigt. Ett slätt golv med golvbrunn ger också en yta som kan hållas ren på ett enklare sätt än med packad makadam.

Enligt djurskyddsföreskrifterna är det inte tillåtet med spaltgolv över hela golvytan till får, men det kan finnas spaltgolv om tillräcklig hel liggarea erbjuds. Liggarean får inte underskrida 75 % av totala vistelsearean. Spaltöppningens bredd får maximalt vara 25 mm, och staven måste vara minst 80 mm. I andra länder där man använder spaltgolv i betydligt större utsträckning har man andra rekommendationer på proportioner mellan spaltgolv och liggarea.